Ibland får saker ligga till sig, precis som den här randiga koftan fått göra. Började på den för länge sedan och nu först har den blivit klar. Garnet är inte så där mjukt och gosigt, som ullgarnerna är nu för tiden, utan stickigt och trist. Men varför ska den stackars koftan ligga som halvfärdig hyllvärmare. Nu fattas bara knappar, sen kanske den kommer att användas, trots allt. Gillar både randningen och modellen som båda är eget påhittat. Det får bli en vårkofta för nu droppar det från taken och solen strålar.
Gosig och mjuk är i alla fall den stora sjalen, som jag stickat till en väninna, som snart fyller år. Skön att ha om axlarna både i soffan framför tvn och utomhus i vår.
Även den är eget mönster.
Det har av olika anledningar blivit otroligt lite bloggat det här året. Men nu börjar det lugna ner sig och jag hoppas få både tid och lust att höra av mig här lite oftare. Har inte glömt bort er utan tittar ofta in till er alla, men som sagt orken och lusten har inte funnits till att skriva något.
Ha en otroligt fin marsdag!
Kram! //BiZen
Hej! Roligt att du är tillbaka igen. Ibland saknas både tid och lust och då får det bli så.
SvaraRaderaSkönt att det känns som om våren kanske försöker sej på att titta fram.
Ha det gott.
Kram
Birgitta
Koftan är fin med sin randning! Sjalen ser supergo ut och mönstret är så fint! Jag har inte glömt mitt löfte men jag spinner inte så fo´rt!
SvaraRaderavilka underbara färger
SvaraRaderaSnygg randning och fina färger på koftan.
SvaraRaderaSjalen ser ljuvlig ut!
Jag känner likadant angående bloggandet! Kanske är det ljuset som gör att man får lite mer energi?
SvaraRaderaBåde sjalen och koftan ser jättefina ut!! Jag tror att en lite stickig kofta skulle funka med en långärmad t-shirt eller så under nu till våren!!! Då kanske man inte känner det stickiga så mycket.. :-)
SvaraRadera